Rökfri i 3 år!

Hipp hipp hurra!

Jag saknar dem i bland, vännerna mina. De sista dagarna har varit hemska eftersom jag tänkt på det mer än vanligt...

Dom var så himla trogna, älskade mig på morgonen osminkad och ful. Dom älskade mig när jag var stressad, när jag gick till bilen, från bilen, efter maten, före maten, under maten, på kvällen, på natten ibland jobbigt läge att vakna av röksug. Dom var mig verkligen kära, trodde aldrig att jag skulle klara mig utan dem. Vart skulle jag ha händerna? Skulle jag bli utanför och mobbad. Vad skulle jag egentligen göra med all fritid??

Det har gått bra och att jag är mobbad beror troligtvis på andra faktorer. Sluta röka vettja, det är såå 2006