Eftersom mitt enda söndagspass per månad är kl 11-17 så hinner man med att leva också. Jag och Heris tog en upptäcktsfärd i skogen på morgonkvisten.
Vi upptäckte den lilla dammen.
Vi gissade bajset
Och vi kröp på marken för att betrakta våren ur skogsmusens ögon.
Sedan var det dags för jobbet då. Förkyld som attan, med rosa snuvig näsa och mjölksyra vattnande i ögonen. Jag tycker så synd om mig själv nu och det innebär att jag får äta chips och dip till middag.
Hur gjorde man egentligen innan bloggen, hur kunde man då sprida ut hur SJUK man är till så många som möjligt?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar