Den tillbringades åtminstone ute.
Har blivit lite av en soffpotatis här i Stöckhölm. Hittar ingenstans och allt känns så omständigt, adjö med spontaniteten liksom.
Jagandet efter ett smultronställe fortsätter.
En koppelpromenad är förövrigt rena rama sabotören för fotograferandet. Hera lyckas alltid dra till i rätt stund. Suddiga bilder får lov att bli en vana.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar